Att äta middag på ett parisiskt brasserie är en alldeles speciell upplevelse. Förutom att maten oftast är riktigt bra så får man på köpet en atmosfär som inte har någon motsvarighet på andra typer av restauranger eller matställen. Menyerna är visserligen obegripliga för den utan kunskap om franskans styckdelar och subtila tillagningsmetoder. Oftast finns dock en engelsk variant att tillgå (men anar man inte en viss besvikelse hos servitören när man ber om den…?). Maten är alltid vällagad och den febrila aktiviteten hos servitörer och kypare gör att man känner sig genuint underhållen hela måltiden. Välfyllda brickor balanseras till och från köket, vulgärt stora skaldjursfat bärs fram, gäster kommer och går, äter och konverserar. Och miljön! Guld, sammet och glaskupoler – en sevärdhet i sig!

Brasserie Bofinger,  5 et 7 rue de la Bastille

Brasserie Bofinger
Detta är Paris äldsta brasserie som öppnade 1864, fortfarande storslaget och med alla klassiska rätter på menyn.  Här är ofta mycket folk, men man kan vänta i baren på ett bord. Väntande gäster tilldelas ett namn på någon framstående fransman som sedan ropas upp i turordning när ett bord blir ledigt. Här råder en artig och vänlig atmosfär och stället är fullt av spännande gäster. Ibland seglar en elegant parisiska in som får hovmästaren och kyparna att sträcka på sig lite extra och då kan man leka med tanken att det är en kändis från operan som ligger alldeles i närheten. För oss vanliga döda har Bofinger flera fasta menyer som håller nere notan, men de begränsar förstås också urvalet. Gå förbi Place de la Bastille på vägen hem och titta på minnesmärket över fängelset. En gång startade en revolution här – i dag är det en trafikplats omgiven av exlusiva restauranger och affärer.

Le Train Bleu, 1er étage Gare de Lyon, Place Louis Armand

le train bleu gare de lyon
Inne i ankomsthallen till Gare de Lyon ligger denna överdådiga restaurang med förgyllda väggar, takmålningar och stora vackra fönster. Den  byggdes till världsutställningen 1900, precis som Eiffeltornet, och i väggarna sitter känslan av sekelskifte och välstånd kvar. Menyn erbjuder de flesta av det franska kökets klassiker såsom råbiff (steak tartare), sniglar (escargots) och gåslever (fois de gras). Men missa framför allt inte den i dubbel bemärkelse berusande desserten le baba au rhum. Den är restaurangens specialitet och består av en kaka indränkt i mörk rom, serverad med en aning crème fraiche. Romflaskan lämnas på bordet för den som önskar påfyllning. Har man verkligen ett tåg att passa kan man välja en speciell trerätters tågmeny (Menu TGV) som utlovas inom 45 mintuer. Det finns flera fasta menyer som kostar runt 45-50 euro med vin. Beställer du à la carte kan det blir precis hur dyrt som helst.

Big ben bar

Le Train bleu har också en bardel, kallad Big ben bar. Den består av flera små rum som man möblerat med stora läderfåtöljer och små låga bord. Har du inte lyckats beställa bord i restaurangen kan du trösta dig med en dyr och fin Gin fizz här. Drick den långsamt med sugrör, smygtitta på de andra bargästerna och se ut över restaurangens liv och rörelse.

La Coupole, 102 Boulevard du Montparnasse

La Coupole

La Coupole är Paris största brasserie. Den ligger i en före detta lagerplats för trä och kol och kan ta 450 gäster samtidigt på sina 1000 kvadratmeter. Restaurangen är berömd för sin inredning, bland annat de 33 pelarna som målats av kända konstnärer. Sigrid Hjertén och Isaac Grunewald är två exempel. Här är alltid mycket matgäster långt fram på småtimmarna, men det är inga större problem att få bord. I värsta (eller bästa?) fall får man vänta en timme i baren tillsammans med ett glas champagne.

La Coupole har också öppet för lunch. Med tanke på hur många gäster lokalen rymmer händer det alltid något spännande under en middag här. Gäster som firar födelsedag uppmärksammas med tårta och engagerad sång av kyparna. Om någon tappar glas eller porslin i golvet förstärks skramlet av applådåskor från gäster och övrig personal. Effektiviteten hos hovmästaren och servitörerna är ren underhållning att betrakta. Restaurangen ligger på en av Paris stora boulevarder som man kan flanera på innan middagen. På parallellgatan Boulevard Edgar-Quinet ligger Montparnasse kyrkogård där flera av de författare och konstnärer som en gång gjorde området berömt ligger begravda, exempelvis Baudelaire, Maupassant, Sartre och Beauvoir.

La Closerie de Lilas, 171 Boulevard Montparnasse

La Closerie de Lilas

Den här restaurangen har funnits sedan 1847 och har precis som många andra i området besökts av idel storheter. Förutom författare och konstnärer såsom Hemingway, Appolinaire och Picasso sägs också Lenin ha spelat schack här en gång i tiden. Och vår egen Strindberg stannade ofta till här för att dricka sin dagliga absint. Idag gillas den av förlagsmänniskor och publicister. La Closerie de Lilas  är indelad i en brasseriedel och en finare restaurangdel, där det finns vita dukar och servicen är mer formell. Det är dock dyrt här – en kötträtt kostar 250-300 kr i brasseriedelen och 400-500 kronor i restaurangdelen. Förut hade man fasta menyer i brasseriedelen som höll nere priserna, men det kan man inte längre räkna med. Det är en lyxig atmosfär som råder här, särskilt i restaurangen. En pianist spelar och man kan snegla på förmögna parisare som vant och utan ekonomiska betänkligheter beställer den ena rätten efter den andra. Man får strunta i att man känner sig som kusinen från landet i det läget och bara glädja sig åt att få ta del av allt det fina. Och maten är fantastiskt god, det kan man inte förneka! Bara på brasseriemenyn erbjuds sju olika sorters ostron och här finns alla klassikerna tillsammans med ett härligt urval desserter. Sommartid kan man sitta på terassen som vetter ut mot trottoaren och är inramad av grönska.

Rotisserie Beaujolais, 19 Quay Tournelle

Rotisserie Beaujolais

Med rotisserie avses den tillagningsmetod där kycklingar och duvor snurrar på spett framför glöd, ofta med potatis nedanför som tar smak av den droppande köttsaften. Grill skulle man väl kalla det på svenska även om det är ganska långt från den svenska kolgrillen. På Rotisserie Beaujolais är köttet i centrum på menyn. Förutom kyckling och duva finns stekar från olika delar av kossan, och en ”rare” biff är verkligen rå inuti så be om ”well done” om det finns den minsta känslighet för blod på tallriken. Till förrätt kan man exempelvis beställa chévre, soppa, gåslever eller ett urval kallskuret. Dessertmenyn är kort, men klassisk och vällagad: Crème brulén är väl tilltagen och fylld med mandel och iles flottant serveras i form av en jätteboll maräng som guppar omkring på en sjö av fyllig vaniljsås. I restaurangen råder en livfull och trevlig stämning, serveringen är snabb och effektiv och runt borden sitter allt från äldre stiliga fransmän och fransyskor till matintresserade turister. En huvudrätt kostar runt 25-30 euro. Rotisseriet ligger precis vid kajen och får man ett fönsterbord så har man utsikt över baksidan på Notre Dame. Men det är lika trevligt att sitta närmast köket som är öppet så att man ser hur kockarna lagar till maten. När man har ätit färdigt passar det bra att promenera över pont de la Tournelle och sedan runt ön Ile St Louise. Lyktornas sken silas genom trädens lövverk och man kan tjuvkika på alla förälskade par som pussar på varandra i motljuset.